Urval

Titel: Skända flaggan
Årtal: 1967
Konstnär:
Teknik: Screentryck
Format: 47,2 x 67,5 cm
Copyright: Carl Johan De Geer

Detta grafiska blad ingick som ett av de tre: USA mördare, Vägra vapen och Skända flaggan, som Carl Johan De Geer ställde ut på Galleri Karlsson i Stockholm våren 1967. Bladet såldes för 25 kronor, och de flesta bladen signerades och numrerades.
Efter en anmälan till polisen om att uppviglande konst ställdes ut på galleriet beslagtogs 79 blad. Ytterst få såldes innan polisen slog till. Ett exemplar av varje hann dock köpas in/lånas av Per Bjurström, intendent och senare chef för Nationalmuseum. Museet hade då ansvaret för samtida svensk grafik. I många år förvarades bladen under konstnärsnamnet ”okänd mästare”, detta för att skydda dem mot nya polisbeslag. När De Geer några år senare ringde och frågade om han i sitt CV kunde skriva att han var representerad på Nationalmuseum fick han svaret ”absolut inte”.
På grund av bladens innehåll dömdes De Geer i Stockholms rådhusrätt och Svea Hovrätt till 75 dagsböter à 15 kr för uppvigling och skymfande av svensk och utländsk rikssymbol samt uppvigling. När De Geer senare begärde tillbaka de beslagtagna bladen meddelade Svea Hovrätt att ”förverkandet skulle bestå för att förhindra fortsatt brottslig verksamhet”. Bladen eldades upp av polisen och ryktesvis behölls ett exemplar av Polismuseet och dess avdelning för beslagtaget bevismaterial.
Med stöd av polisens officiella beslagsprotokoll kan konstateras att totalt beslagtogs; 37 st Vägra vapen, 31 st Skända flaggan, samt 11 st USA mördare.

Galleriägare Bo Karlsson mindes det hela: ”Vernissagen var en fantastisk tillställning med en blandning av konstnärer, modeskapare, författare, artister, mediafolk, intellektuella, politiker, makthavare, nobless, till och med kungahuset var representerat. Men framförallt fanns där många radikala ungdomar, vietnamrörelsen och alla andra rörelser, anarkisterna ej att förglömma. En salig blandning således. På en av väggarna hängde två utsökt klatschigt vackra och slagkraftiga litografiska blad och en affisch av Carl Johan. På den ena liton hade han skrivit Vägra Vapen och på den andra hade han målat en svensk flagga, mitt i korset hade han skrivit KUKEN och så stod det Skända Flaggan, Vägra Vapen, Svik Fosterlandet. Dessutom brann flaggan. På affischen hade han skrivit USA mördare och bytt ut stjärnorna i den amerikanska flaggan mot hakkors. De två litografierna fanns i tjugofem ex vardera och var numrerade och signerade. Pris 25:-. Hur många USA mördare som fanns är osäkert. En del av dem var signerade, men inte numrerade. De kostade 5:-. På vernissagen rönte dessa grafiska blad stor uppmärksamhet och blev upphovet till många diskussioner. Den dåvarande konungens överceremonimästare var där, Joen Lagerberg, och han muttrade att släkten de Geer alltid skulle utmärka sig på ett eller annat sätt. Kungens adjutant, viceamiral Stig H:son Ericson var också där och när han fick syn på detta speciella blad, skrockade han förnöjt. Stämningen blev kolossalt uppåt. De tre bladen uppmärksammades alltmer. En av de närvarande var dåvarande intendenten, sedermera chefen, för Nationalmuseum Per Bjurström, Sveriges kanske främste expert på grafik. Han blev så förtjust att han bad att få ta med sig ett exemplar av varje eftersom Nationalmuseum skulle ha inköpssammanträde följande måndag. Det fick han. Kvällen avslutades med en fest med mycket folk”.
Ett antal år senare berättar Bo Karlsson: ”Bladet ’Skända flaggan’ är numera mycket berömt, ofta avbildat i olika sammanhang. Det trycktes från början i 25 exemplar samt 9-10 provtryck, Epreuve d’artist märkta. 25 stycken av dessa beslagtogs vid polisens första razzia på galleriet den 30 april. Men polisen återkom ytterligare en gång till galleriet Den 11/5 då man hittade ytterligare 5 exemplar av ”Skända flaggan” som var undanlagda till köpare och som polisen missat vid första besöket. Alltså beslagtogs 30 st. exemplar av hela upplagan på 34-35, något oklart vilken av dessa siffror som är den rätta. 1 exemplar finns på Nationalmuseum i Stockholm. 1 exemplar finns på Polismuseet i Stockholm. 1 exemplar finns hos mig i Göteborg. 1 exemplar fanns hos Rolf Åsard. Möjligen finns ytterligare ett exemplar någonstans, detta är dock osäkert”.

Citat ur artikeln Kalabaliken på Karlsson av Elizabeth Pethrus, 1994.